Blogginlägg

Bobby Keys (1943-2014)

Rockvärlden har haft många saxofonistprofiler genom åren och nu är tre av de främsta borta. King Curtis knivhöggs till döds 1971, sviterna av en stroke tog Clarence Clemons liv 2011 och tidigare i dag dog Bobby Keys.
   Bobby Keys har sedan debuten i slutet på 50-talet spelat med ett otal artister på både skiva och scen. Men framförallt turnerade han mer eller mindre permanent med Rolling Stones sedan 1970 fram till förra hösten då han lämnade gruppen på grund av sjukdom.
   Det är just från Stones-konserter jag minns den personlige saxofonisten Bobby Keys kraftfulla framträdanden. 1973 på Scandinavium missade jag honom med en vecka för han hade just lämnat Europtaturnén som följde upp "Goats head soup"-skivan. 1982 på Ullevi var Keys tillbaka och på Stockholm Stadion 2003 gav han de gamla låtarna ett autentiskt sound.
   Kontakten med Rolling Stones i allmänhet och Keith Richards i synnerhet, de föddes på samma dag(!), har satt sina musikaliska spår i rockhistorien. "Brown sugar" blev ett av Keys största ögonblick med Stones men blåset, Keys och trumpetaren Jim Price, satte verkligen prägel på "Exile on Main Street"-arrangemangen.
   Men Keys långa karriär innehöll så mycket mer. Innan Stones-samarbetet var Keys färgstark medlem, tillsammans med just Price, i både Delaney & Bonnies band och Joe Cockers stora turnéband Mad Dogs And Englishmen. På skiva kompade han exempelvis både George Harrison ("All things must pass"), John Lennon ("Rock'n'roll" och "Power to the people") och Ringo Starr ("Ringo") men också många, många andra betydelsefulla musikprofiler som Eric Clapton, Marvin Gaye, Warren Zevon, B B King och John Hiatt.
   Att stå i centrum eller solokarriär var aldrig prioriterat i Bobby Keys liv. Ändå gjorde han ett eget album 1972, "Bobby Keys", och en singel i eget namn 1975, "Gimmie the key", på Ringo Starrs skivbolag. Givetvis instrumentala skivor.
   Bobby Keys har berättat att han lämnade den ovannämnda Stones-turnén 1973 för att rädda sitt liv från droger och festande. Men verkligheten hann ikapp Bobby. Han dog i dag 2 december 2014 av skrumplever.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.