Blogginlägg

Starten på något nytt och stort

Postad: 2013-06-27 12:33
Kategori: Konserter


Bilder: Carina Österling
RICHARD LINDGREN BAND
Stadsträdgården, Örebro 26 juni 2013
Konsertlängd: 19:45-20:26 och 20:55-21:49 (95 min)
Min plats: Sittande ca 9 m snett till höger från scenen.


En planerad utomhuskonsert med sommarförutsättningar i en vacker trädgård förvandlades efter ett intensivt dagsregn till ännu en intim och oerhört innerlig upplevelse inne i Stadsträdgårdens växthus. Där har Malmös Richard Lindgren skapat magi tidigare och upprepade nu bedriften med ett Örebrobaserat kompband som kan vara starten på ett nytt och stort samarbete.
   Richard är alltså tillbaka i Örebro, staden som i höstas prisade honom med ett låtskrivarstipendium, för att avsluta skivinspelningarna som påbörjades i våras och samtidigt genomföra några konserter.
   Under större delen av onsdagskvällens konsert kompades Richard av Olle Unenge, akustisk gitarr, Simon Nyberg, gitarr, banjo och mandolin, och Robin Mossberg, ståbas. Redan efter några få repetitioner fungerade det mesta alldeles utsökt och när det här delvis väldigt unga bandet följde med Richard på den långa magiskt stegrande "Desolation row", Dylans fantastiska epos, var det inget annat än musikhistoria som skrevs på den lilla anspråkslösa scenen.
   Men det var som vanligt Richards egna låtar som stod i centrum under konserten. Där han blandade ofrånkomliga "hits" som "Five pints and a wink from Gwendolyn", "From Camden Town to Bleecker Street", "I came I went and I don't know where I'm going" och "Back to Brno" med några mindre vanliga "Memento"-spår som Townes Van Zandts "Brother flower", pigga "White freightliner blues" (ännu en Townes-cover) och hans egen "You know who your lover will be".
   Så var det givetvis en ynnest att ännu en gång bjudas på två nyskrivna Lindgren-låtar och en exklusiv insyn i en genuint produktiv låtskrivares liv, "Guinness song (a woman black as night)" och "A miracle like you".
   Plus några låtar hämtade från vårens låtskrivarsession på rum 309 på Stora Hotellet i Örebro, "I'm crazy about you, baby" och "Driftwood". Av vilka den sistnämnda låten växt till sig ytterligare och mer och mer i både känsla och melodi framstår som en ren och skär Lindgren-klassiker.
   Men det var som redan sagts energin och spelglädjen mot slutet av den långa "Desolation row" som var konsertens absoluta höjdpunkt. Från mannen som för fem år sedan gav sitt album titeln "A man you can hate" men som vi i publiken aldrig kan sluta älska.

Brother flower
Back to Brno
Guinness song (a woman black as night)
A miracle like you
From Camden Town to Bleecker Street
You know who your lover will be
Five pints and a wink from Gwendolyn
Make you feel my love

paus

Dead man
I came, I went and I don't know where I'm going
Desolation row
I'm crazy about you, baby
Driftwood
White freightliner blues
Goodnight Irene

Extralåt
I wish I had someone to love me

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (413)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (55)
Konserter (227)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (47)
Maxi12" (35)
Minns (114)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juni 2013 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30

Mats 19/06: Jag var också där, på Olympen i Lund. Minns förbandet Tom Petty & The Heartbreak...

Mats 19/06: Hej, Bra och intressant som det mesta du skriver måste dock protestera när du sk...

Perre 7/06: Klockren analys av plattan som i mitt tycke är hans starkaste ögonblick Konsert...

Jan Lennell 3/06: Tack för en intressant redogörelse för ett fantastiskt album. Hörde det första g...

Björn Pettersson 31/05: Minnet är gott men kort, Tom Petty var förband vid konserten 1977😔...

Björn Pettersson 31/05: Jag var också på konserten 1976 och minns också det då lite okända förbandet Tom...

Björn 3+7=11 23/05: Bra jobbat redaktören, så var det där med en egen "Bloggkategori" för Magnus Lin...

Arkel 7/05: Re: Minnen spelar spratt - eller????. För 10 000 år sen var jag på Malmen och h...

Zoli 6/05: Hej, Little Richards skivbolag hette inte Speciality utan Specialty. Alltså, a...

Uffe Ericson 5/04: The Searchers gjorde sin absolut sista live spelning den 31 mars i år och har n...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.