Blogginlägg från 2010-02-14

Holly gav ett genuint intryck

Postad: 2010-02-14 20:34
Kategori: Konserter

KONSERT
Holly Williams
Andi Almqvist
Virus, Örebro 12 februari 2010
Konsertlängd: 21:40-22:10 (30 minuter, Andi) 22:30-23:45 (60 minuter, Holly)
Min plats: ca 7 meter från scenen till vänster.


Måhända var det den amerikanska sångerskans släktband och bakgrund som hade lockat de flesta örebroare till källarlokalen på Virus i fredagskväll. Men vi gick alla därifrån med hennes eget namn på läpparna.
   Holly är sondotter till legendariske Hank Williams och naturligtvis är det en spännande ingrediens i sammanhanget. Men den 29-åriga sångerskan har en helt egen karriär som står sig bra i jämförelse med den i övrigt välbefolkade singer/songwriter-genren.
   Holly har två album bakom sig, den lite lågmälda trubadurinriktade ”The ones we never knew” (2004) och den mer countrypoppiga ”Here with me” (2008), och repertoaren i fredagskväll var huvudsakligen hämtad från de skivorna. Plus några covers, bland annat Bob Dylans ”Don’t think twice it’s alright” och John Prines “Angel from Montgomery”, och några ofrånkomliga Hank Williams-låtar.
   Holly uppträdde huvudsakligen ensam på scen med sin akustiska gitarr men fick också hjälp av sin nyblivne man Chris Coleman på akustisk gitarr, munspel och sång. Det blev naturligtvis en tämligen avskalad show som i sound och arrangemang påminde om hennes första skiva fast materialet till majoriteten var hämtad från den senare skivan.
   Med sin starka och personliga röst, sitt underbara men naturliga gitarrspel och många bra originallåtar gav Holly ett genuint intryck som konsertartist. På en händelserik konsertkväll som också inkluderade ett falskt brandlarm vilket gav Hollys konsert en ofrivillig paus på en kvart men den händelsen påverkade inte Hollys naturlighet.
   Hank Williams ”I saw the light”. som formade sig till en allsång, och ”I’m so lonesome I could cry” avrundade hennes konsert.
   Konsertkvällen inleddes med malmöbon Andi Almqvist som uppträdde helt ensam. Jag har tidigare ofta kopplat ihop Andis irrationella sound med Tom Waits och då inte nämnt jämförelsen som en komplimang. Men helt själv utan större arrangemang i ryggen gjorde Andi ett överraskande starkt intryck där låtarna gick fram så bra och hans säregna röst var den här gången mer personligt tilldragande än någonsin tidigare.
   Min vän Magnus Sundell har beskrivit den här konserten mycket mer detaljrikt och kärleksfullt i den här recensionen.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (396)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (215)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (104)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2010 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28

Mikael 18/06: Jag är helt enig med dig. Detta är Springsteens masterpiece! Helt oöverträffad i...

Lise-Lotte Andersson 12/06: Hej, Var på Bristol i Södertälje och såg Steve Gibbons kommer inte ihåg vilket ...

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Stefan 12/04: Hej! Bilden ovan är med största sannolikhet från någon konsert på Glädjehuset...

Johan S 7/04: Bra skrivet! Intressant om tidigt med Stewart/Wood. En del jag inte visste. Ja...

Mikael 13/03: Mycket bra låt. Tack för tipset! Jag tycker för övrigt att Mellencamps produktio...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.