Blogginlägg från 2010-02-03

Ian Durys teaterspel kräver koncentration

Postad: 2010-02-03 07:59
Kategori: 70-talskonserter

I januari 1979 slog det till ordentligt för Dury med manskap. ”Hit me with your rhythm stick” blev nummer ett i England och bandets definitivt största hit var ett faktum. Det kom aldrig någon singeluppföljare våren 1979 utan i maj släpptes Dury & Blockheads första album som en enhet, ”Do it yourself”, där ”Hit me…” överraskande inte fanns med. En månad efter albumreleasen kom Dury till Sverige.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/6 1979.

KONSERT
IAN DURY & THE BLOCKHEADS
Gröna Lund, Stockholm 19 juni 1979


Ian Dury och hans Blockheads börjar bli riktigt stora i Sverige. För tredje gången på drygt ett år var de här. Första gången med ett nyutsläppt album, ”Do it yourself”´, i ryggen och det var också premiär för utomhuskonsert. Som till en magnet leddes massorna till Grönan där jag tyckte trängsel och vissa problem med ljudet gjorde det lite svårt att hänga med i svängarna när den här stora scenpersonligheten släpptes lös.
   En konsert med Ian Durys spelar mycket på sina egna och andras känslor där varje mellansnack och varje ton hade sin självklara del i de större teaterspel han spelar upp.
   De småplottriga fraserna, de överdrivna gesterna och jonglering med mikrofonstativet och egen käpp hade svårt att engagera publiken som stod i trängsel på en plats där karuseller, bingohjul och andra nöjesattraktioner har den verkliga huvudrollen.
   Durys bästa plats är i en lokal där alla ser bra och enbart är där för Ian Durys skull. Därför tror jag på de positiva rapporterna från tvåtimmarskonserten (”bara” 1½ på Grönan) i Göteborg. Hans konserter är så speciella, personliga och annorlunda är att man aldrig får släppa koncentrationen.
   Ändå kommer jag inte ifrån känslan att även Stockholmskonserten hade sina fördelar. Precis som med senaste skivan gäller det att ha tålamod. Att ge sig själv tid. För trots de yttre förutsättningarna var det svårt att förtränga många av Durys klassiker.
   Naturligtvis ingick favoriter som ”Sweet Gene Vincenten”, ”Hit me with your rhythm stick” och ”Sex and drugs and rock and roll”, som var traditionsenlig final, i konserten. Men redan började flera av de nya låtarna mogna i folks medvetande.
   Nya skivan ”Do it yourself” gör på sitt omslag reklam för en engelsk tapetindustri men Ian Durys på scen gjorde enbart reklam för sig själv och en alldeles förträfflig, annorlunda och originell form av rockmusik.

Ian Dury - Vocals
Chaz Jankel - Keyboards, Guitars, Producer
John Turnbull - Guitars
Mick Gallagher - Keyboards
Davey Payne - Saxophones
Norman Watt-Roy - Bass
Charley Charles - Drums

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (394)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (53)
Konserter (214)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (45)
Maxi12" (35)
Minns (103)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2010 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28

Bubbert 17/05: Det stämmer väl inte riktigt att Neil Young skrev den mycket personliga sången ”...

Mikael 7/05: Jag tycker nog du underskattar albumet "George Harrison", som jag tycker är ett ...

Jesper Larsson 27/04: Bra recension. Den konserten skulle man ha varit på! Briljant band som jag aldri...

Mikael Löwengren 26/04: "Det vi aldrig skulle få" var ursprungligen tänkt till bonus-CD:n på den norska ...

Marcus Wensby 18/04: Denna platta (som jag själv kallar "Den blå stolen") är ju helt fantastisk! Gil...

Stefan 12/04: Hej! Bilden ovan är med största sannolikhet från någon konsert på Glädjehuset...

Johan S 7/04: Bra skrivet! Intressant om tidigt med Stewart/Wood. En del jag inte visste. Ja...

Mikael 13/03: Mycket bra låt. Tack för tipset! Jag tycker för övrigt att Mellencamps produktio...

Johan S 9/03: Mitt upp i alllt detta kom väl också EP:n ”Pink Parker” med bl.a. ”Hold Back The...

Silja 9/03: Men den finns på YouTube! Här: https://www.youtube.com/results?search_query=%2...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.