Blogginlägg
Jon Hiseman (1944-2018)
NAMNET JON HISEMAN ÄR FÖREVIGT ETSAT I MITT MINNE efter en konsertupplevelse 1971. Colosseum spelade på Örebro Konserthus (recension) och konserten var ett av mina första recensionsuppdrag för Nerikes Allehanda. På den tiden i jazzrockiga sammanhang var trumsolo nästan ett obligatoriskt inslag. I min recension beskriver jag Hisemans solo som 20 minuter långt men det finns uppgifter som säger att det pågick i 27 minuter medan övriga gruppmedlemmar lämnade scenen. Ett oförglömligt minne, alltså, utan att jag historiskt sett aldrig har uppskattat trumsolon till fullo.
Hiseman hade redan då en lång karriär bakom sig inom engelsk rock, blues och jazz och med marginalerna på sin sida kunde han ha besökt Örebro redan 1968 som medlem i John Mayall's Bluesbreakers. Men 16 mars 1968 på Teknis var det fortfarande Keef Har5tley bakom trummorna i bandet och Hiseman blev medlem först en(!) månad senare. Den uppsättni ngen existerade bara fram till augusti 1968 innan Hiseman tog med sig saxofonisten Dick Heckstall-Smith och basisten Tony Reeves och bildade första upplagan av Colosseum.
Innan Bluesbreakers-sejouren hade Hiseman spelat med Graham Bond Organisation, där han ersatte Ginger Baker, och Georgie Fame & the Blue Flames.
Hiseman var ju något av ledare för Colosseum och inför konserten 30 september 1971 hade gruppen bara några veckor innan släppt ett dubbelivealbum, "Colosseum Live", som jag lyssnade intensivt på. Långa låtar, bara en eller två per skivsida (favorit: "Lost Angeles"), var det perfekt uppladdning för konserten. Gruppen hade precis utökat med sångaren Chris Farlowe som precis innan Sverige-turnén hade blivit sjuk, gitarristen Dave "Clem" Clempson och basisten Mark Clarke hoppade in vid mikrofonen i den annars mycket instrumentala repertoaren.
Strax efter Örebrokonserten sprack Colosseum och Hiseman bildade, tillsammans med Clarke, ett nytt lite mer rockinfluerat band, Tempest, som på sin första turné också besökte Örebro (18 januari 1973). För kvällen var Hisemans trumsolo bara drygt tio minuter och det nya stjärnskottet på gitarr, Allan Holdsworth, fick rejält med utrymme för att visa upp sina kvalitéer.
Efter två år och lika många album sprack även Tempest innan Hiseman bildade en ny upplaga av Colosseum, Colosseum II, som var lite för experimentell musik för mig men musiker som Gary Moore och Don Airey fascinerade naturligtvis
Jag fortsatte följa Hisemans historia under slutet av 70-talet och 80-talet på avstånd. När han bland annat spelade jazz med sin fru, saxofonisten Barbara Thompson, och sedan när han 1994 ombildade ursprungs-Colosseum med många originalmedlemmar.
Innan Jon Hiseman insjuknade i våras turnerade han i trion JCM tillsammans med Dave "Clem" Clempson och Mark Clarke.
Jon Hiseman avled idag på morgonen, 12 juni 2018, i en hjärntumör.
/ HÃ¥kan
#4/70: "For everyman"
#3/70: "Warren Zevon"
| << | Juni 2018 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | ||||
| 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
| 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
| 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
| 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |
Tommy Mannfolk 31/05: Har Cantona Albumet, frågan är vilket av alla dessa lag är Ians lag? ...
Jan Arne Martin Lennell 26/05: Alltid lär man sig nÃ¥got nytt! Läser denna artikel och upptäcker till min fÃ...
Kjell J 19/05: Verkligen trist att höra, lärde om Moon Martin via Lennart P, när det begav s...
Lennart Grönfelt 15/05: Fick liveskivan av en kompis 70 som inte tyckte den va något att ha, gick hem o...
Lars Thorstenson 14/05: Hamnade här efter jag hört att Moon tragiskt nog nyligen gått bort. Denna sor...
Jan Lennell 12/05: Fantastiskt album! En av de bättre låtarna tycker jag även är gospelrökaren...
Björn Stein 9/05: True Legend R.I.P, bara Jerry Lee Lewis kvar!...
Björn Stein 1/05: Instämmer helt med dig, hjärtat klarar knappt av att lyssna. Värdigt, tänker...
Håkan Gustafsson 29/04: Väldigt bra konsert! Jag inser alltid hur viktig Jalle Lorensson är för sound...
Björn 20/04: Hej Håkan! Håller med dig, bra låtar och Eldkvarn brinner. Men mixning, vad h...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget:
Fina minnen, tack Lennart!